Ansvar Gemensamt ansvar - Sveriges politik för global utveckling (PGU)

I Moderaternas handlingsprogram från 1993 står "Även om den lilla världen spelar enviktig roll i vår vision om framtidens samhälle kommer de politiska åtgärderna attriktas mot den stora världen, det vill säga den offentliga sektorn och marknaden." Attregeringen de senaste åren öppet arbetat för att införliva denna vision har knappast gåttobemärkt förbi. Mindre omtalat är att Moderaterna i samma handlingsprogram gavexempel på hur den lilla världen skulle påverkas av denna strukturomvandling "Försocialförsäkringarna gäller att konkurrens skall råda och sambandet mellan den enskildesbetalning och förmåner stärkas." Men är det verkligen så att den svenska regeringsmakten är så autonom att den kangenomföra ideologiskt baserade strukturförändringar som ger rika människor en ökadvalfrihet medan fattiga människors valfrihet minskar? Kan regeringen på samma sättförändra utgångspunkten i det svenska biståndet från solidaritet till att svenska affärsintressenska gynnas? Svaret måste bli nej. Grundlagen är mycket tydlig "Den offentligamakten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskildamänniskans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturellavälfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska detallmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorgoch trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Det allmänna ska främja en hållbarutveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer." Vi står inför en rad stora frågor, varför granskas inte dagens enorma strukturomvandlingutifrån vår grundlagsskyddade likvärdighetsprincip? Och vem ansvarar för att även privata företag inom välfärdssektorn tar sitt samhällsansvar/CSR och upprätthållerdenna likvärdighetsprincip? Hur ska vi förhålla oss till ekvationen med stabila statsfinanserå ena sidan, och ett ökande antal marginaliserade individer å den andra? Frågorna haren direkt koppling till att tillväxt idag utgör ett mål i sig och inte ett medel för attrealisera en samhällsvision. Men måste det vara så? Nej, vi har redan de verktyg vibehöver för att revitalisera vår demokrati. 2003 antog nämligen en enig riksdag densvenska hållbarhetspolitiken Gemensamt ansvar - Sveriges politik för global utveckling(PGU).Enligt PGU ska ekonomisk tillväxt ske i balans med sociala och miljömässigaaspekter, vilket sammantaget ska utgöra ett medel för att införliva visionen om enhållbar utveckling. Vi har alltså en nationell visionsbaserad hållbarhetspolitik vid namnPGU, men som väldigt få har kännedom om. Mitt bidrag för att råda bot på dennaokunskap är boken Ansvar, i vilken PGU presenteras, tolkas, granskas och diskuteras.