Miraklernas höst av Michael Vallinder

– Förhandsläsarna har tyckt till! Betyg: 3,8

För några veckor sedan utsågs medlemmar i Akademibokhandelns Vänner till förhandsläsare av boken "Miraklernas höst" av Michael Vallinder. Förhandsläsarna har sedan dess läst boken, skrivit recensioner och delat ut ett betyg på en skala mellan 1 och 5.

Felicia 4/5

"Miraklernas höst suger in läsaren med sitt vackra språk. Språket är vackert och spartanskt – känslan är att varje ord innehåller mer än det brukar. Miljöerna och händelserna är skrivna och beskrivna med förtroende för läsarens slutledningsförmåga. Berättelsen handlar om Margareta, Evert, John, Magnus och många fler som vandrar in och ut ur de narrativa ramarna. Det är en resa in i djupaste Småland med ögonblicksbilder från liv som fysiskt levs där, men där världen som pågår inom individerna både expanderar och krymper verkligheten.

Det är ljusglimtar, mänsklig styrka och småländsk envishet som samsas med tragik och livsöden mellan bokens pärmar. Man kastas rakt in i berättelsen och sen fortsätter alla karaktärers olika livskartor att vecklas ut sida för sida. När jag läste boken uppskattade jag att få se berättelsen genom olika personers ögon, att få olika perspektiv på det ordinära (men även extraordinära) som sker. Michael Vallinder fångar på ett sätt hur brutalt livet kan vara, även om man tänker sig att man lever det i all sin enkelhet.

Gunilla 3/5

Företagaren John lever på Östregård med sin fru och de tre barnen Margareta, Evert och Magnus. Vi följer familjen från tidigt 50-tal till sent 1900-tal. Fadern och barnen har alla en ständigt längtan, var och en på sitt vis, efter kärlek och något de inte är.

En stark skildring på vägen genom deras liv som kantas av otillräcklighet, oförmåga, rädsla och skam. Sjön Hindsen och Lindängen hemma på Östregård är platser som är återkommande i deras liv.

Boken är en debutroman av Michael Vallinder.

Britt-Marie 4/5

Miraklernas höst av Michael Vallinder

Berättelsen handlar främst om tre syskon och deras förhållande till sina föräldrar. Syskonen växte upp i en liten by i Småland, där pappan jobbat sig upp till en av de mäktigaste männen i byn. Barnen var viljestarka och hade drömmar om sin framtid, framför allt de två äldsta syskonen. Drömmarna förde dem i helt olika riktningar. Språket är rikt, ibland mustigt. Berättelsen väcker frågor såsom: Är alla människor lika mycket värda? Vem har rätt att bestämma över andras liv? Vad är viktigt här i livet?

Är det pengar, karriär, makt eller att få följa sina drömmar.

Ove 4/5

Man skulle kunna se Vallinders berättalse som en berättelse om en familj och i någon mån är det naturligtvis det. Likväl är det inte där man landar vid läsningen. Istället framträder ett antal individuella berättelser om medlemmar ur samma familj.

Vi får nämligen i boken följa livet för några människor framsprungna ur samma familj i den småländska myllan. Tiden är det sena 40-talet och ett par decennier framåt. Huvudpersonerna har, sina enorma olikheter till trots, något gemensamt. De flyr från något de varit och försöker istället göra sig nya liv. Ordet göra är centraltt eftersom det handlar om att göra medvetna avsteg från det de varit, den position de haft. Från småländsk håla till det akademiska Lund. Från faderligt förtryck till personlig autonomi. Från småstadshandlare till ortens starke man. Syftet med görandet hos dem alla är att forma nya liv och skaffa mening i och makt över den egna tillvaron.

Den strävan är dock hård. Livet är i mångt och mycket vad det är och förändringspotentialen är ytterst begränsad. I den mån man åstadkommer förändringen så kommer den också med förluster. Här återfinns det gemensamma temat för dem alla – förlusten av sig själv.

Vallinders berättelse är såväl en underbar som en plågsam plats att vistas på. Det underbara består av alla ögonblicksskildringar av det lilla livet. De enskilda karaktärernas strävan att få tillvaron som de vill inrymmer mycket fint. Där finns fina möten, erotik, äkta kärlek och beundran och också känslan av att ha lyckats i sina strävanden. Det plågsamma finns dock ständigt  närvarande som en känsla av att detta inte kommer att gå dem väl.

Språket är dämpat, enkelt och avskalat vilket förstärker litenheten och hopplösheten. Vallinder tycks väldigt medveten om hur han komponerat ihop den helheten. Om en färg ska sättas på berättelsen så blir det grå men det är en gråton aom känns bekväm och omfamnande. Kanske beror det på vem jag som läser är och vad jag bär med mig. Kanske är det en bok för dem som kan identifiera sig med detta att kämpa mot krafter större än dem själva. Där kan det sannolikt, som vid min läsning, skapas en trygg igenkänning. En vecka efteravslutad läsning finns personerna kvar inom mig. Jag har dock väldigt svårt att avgöra om det är en längtan efter dem som jag känner aller om de stannar kvar som en klump i magen. Framtiden får utvisa det.

Zoomar man ut från berättelsen skeenden så kan vi se Vallinders historia som en problematisering av människans tillvaro i stort. Vilken makt har vi över våra liv egentligen? Hur mycket styrs vi av andras behandling av oss? Kan vi värja oss mot yttre påverkan och gå vår egen väg? Min tolkning av Vallinders besked i den frågan är att utrymmet är litet.

Hans 4/5

Människorna i Miraklernas höst söker efter ett liv som är deras eget. En kompromisslös längtan efter kärlek och frihet som kostar på. Dörrar stängs och dörrar öppnas men det går obevekligt mot höst. Svärtan och mörkret tilltar – det må vara i Småland, Lund eller Berlin.Trovärdiga miljöskildringar både i tid och rum gör att jag som läsare har svårt att lägga ifrån mig boken. Romanen med början i slutet av 40-talet fram till mitten av 1990-talet är en storartad skildring av människors storhet och tillkortakommanden. En imponerande romandebut som förtjänar många läsare.