Evil Grandma av Line Baugstø
– Förhandsläsarna har tyckt till! Betyg: 4/5
För några veckor sedan utsågs medlemmar i Akademibokhandelns Vänner till förhandsläsare av boken "Evil grandma" av Line Baugstø. Förhandsläsarna har sedan dess läst boken, skrivit recensioner och delat ut ett betyg på en skala mellan 1 och 5.
Daniel 5/5
65-åriga Mona är skild, ska snart gå i pension och har svårt med sin relation med de nya tiderna: appar, självskanning, sociala medier, yngre som är upptagna av skärmar, m.m..
Hennes beteenden är att bli arg och inte linda sina ord, hon säger rakt fram vad hon tycker och tänker. Författaren lyckas med elak humor få läsaren att gilla Mona trots visa osympatiska beteende, utbrott. Hon bestämmer sig för att använda fiendes vapen och skapa ett eget instagramkonto. Där bemöter hon sin ”hysteriska” svärdotter och hennes kompisar.
Berättelsen verkar ibland splittrad, men sånt är i det verkliga livet, det händer olika saker. Line Baugstö lyckas sy ihop det hela väldigt fint. Boken är lättläst och spännande. Läsaren är alltid nyfiken på vad som ska hända i nästa stycke. Det handlar både om vänskap, svek, ensamhet, raseri, kärlek, familjerelationer och hur man kan både lyckas och misslyckas med att lappa ihop relationerna.
Redan i första kapitlet får man ett hum om hur stämningen blir under hela boken. Mona ironiserar om en yngre arbetskamrat som dansar lite klumpigt: ”Han dansar ju så dåligt att det nästan är kul”. När hon själv skuttar in på dansgolvet hör hon någon kommentera: ”Så dåligt att det nästan är kul”.
Jag ger boken 5 av 5.
Margareth 5/5
Line Baugstö skriver om hur verkligheten kan vara för en äldre kvinna. När man tror att man kan ha det bra på äldre dagar, då inträffar saker som har med ens barn att göra. Vad gör man inte för sina barn, hjälper dem så gott man kan.
Ibland blir det förvecklingar inom ens familj.
Spännande att läsa, vill läsa vidare för att se hur saker och ting blir.
Helena 2/5
Jag såg mycket framemot att läsa boken då jag är mormor dock några år yngre än huvudpersonen. Jag tyckte att boken började starkt och att jag kände att den kunde bli en typ Bridget Jones dagbok och att jag skulle få många skratt.
Jag tyckte tyvärr att huvudpersonen blev en tragisk äldre kvinna som hyste enormt mycket agg mot sin svärdotter men även mot andra personer. Det blev en generationskrock utan dess like. Jag kan till viss del förstå henne för svärdottern framställdes som en häxa ibland med sina inlägg på Insta.
Boken var lite hoppig, ena stunden var vi med huvudpersonen och hennes väninna Annemor för att sedan så var det dottern Julie som var hennes närmsta vän. Helt plötsligt så dyker hennes andra son upp från ingenstans och jag undrar varför.