Språkutveckling hos barn
Därför är läsning och skrivande så viktigt
Linda Fälth är professor och biträdande vicerektor för lärarutbildningarna vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning fokuserar på läsinlärning, läsutveckling, läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi. I den här artikeln berättar hon om varför läsning och skrivande hänger tätt ihop, hur vuxna kan stötta barns språkutveckling i vardagen och varför läsning behöver få vara både lustfylld och meningsfull.
Finns det något jag som vuxen bör veta om hur läsning lärs ut i svenska skolor, och kan dra lärdom av?
Ja, en viktig sak att känna till är att läsning inte utvecklas av sig själv, utan behöver undervisas på ett medvetet och systematiskt sätt. I svensk skola handlar den tidiga läsinlärningen om att barn successivt får förståelse för hur talade språkljud hänger samman med bokstäver och hur bokstäver kan sättas ihop till ord. Det är grunden för avkodning, alltså att kunna läsa ut ord. Samtidigt behöver undervisningen också bygga barnets ordförråd, språkförståelse och intresse för texter, eftersom läsning ytterst handlar om att förstå och tänka kring det man läser.
Det vuxna runt barnet kan ta med sig från detta är att läsutveckling gynnas av både struktur och språk. Det hjälper att läsa högt, prata om ord och innehåll, uppmärksamma bokstäver och ljud och ge barnet många tillfällen att möta text i meningsfulla sammanhang. Det behöver inte vara komplicerat, men det behöver vara återkommande och uppmuntrande.
Hur ser du på kopplingen mellan att läsa och skriva?
Läsning och skrivande hänger mycket nära ihop och utvecklar varandra. När barn lär sig läsa blir de uppmärksamma på hur ord ser ut, hur de låter och hur språket är uppbyggt. Den kunskapen har de nytta av när de själva ska skriva. På samma sätt kan skrivandet stärka läsningen, eftersom barnet då själv får pröva att lyssna efter ljud i ord, koppla ljud till bokstäver och fundera över hur ord och meningar byggs upp.
Man kan säga att läsning och skrivande båda är viktiga för den språkliga utveckling och det klokt att inte se dem som helt separata aktiviteter. När barn får läsa, skriva, samtala och lyssna i vardagen skapas många naturliga ingångar till lärande. För yngre barn kan det till exempel handla om att skriva sitt namn, leka med rim och ljud, berätta till bilder, försöka skriva enkla ord eller prata om en bok man läst tillsammans.
Vad finns det för nycklar och utmaningar kopplat till läsning och skrivande?
En viktig nyckel är tidig och tydlig undervisning. Barn behöver få möta språk, böcker, bokstäver, ljud och berättelser tidigt, och de behöver vuxna som visar vägen. Högläsning, samtal om texter, systematisk undervisning om bokstäver och språkljud samt många tillfällen att använda språk är sådant som lägger en stark grund. En annan nyckel är att följa barnets utveckling noggrant, så att stöd kan sättas in tidigt om något blir svårt.
Utmaningarna kan se olika ut. För en del barn är det själva avkodningen som är mödosam. För andra fungerar avkodningen ganska bra, men språkförståelsen, ordförrådet eller uthålligheten i läsningen blir ett hinder. Skrivande kan också vara krävande eftersom det ställer flera saker på spel samtidigt: barnet ska komma på vad det vill säga, formulera det i ord, stava och få ner texten. Därför behöver både läsning och skrivande byggas steg för steg, med mycket stöttning.
För vuxna i barnets närhet är kanske den viktigaste påminnelsen att inte göra läsning till en prestation som bara handlar om att läsa rätt och snabbt. Läsning behöver få vara något meningsfullt, varmt och lustfyllt.
Hur kan jag hjälpa mitt barn att lära sig läsa?
Det viktigaste du kan göra är att finnas nära barnets språkutveckling i vardagen. Läs högt regelbundet, prata om det ni läser och var nyfiken tillsammans. Stanna upp vid ord, förklara, ställ frågor och koppla till sådant barnet redan känner till.
Du kan också uppmärksamma bokstäver och ljud i vardagen, till exempel i skyltar, namn eller enkla ord. Själva läsundervisningen tänker jag att man med tillförsikt ska lämna åt skolan. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att läsning inte bara handlar om att läsa ord, utan om att förstå och tänka kring innehållet. Därför är samtalet jätteviktigt. Kort sagt: mycket språk, mycket läsning och mycket uppmuntran gör stor skillnad.
Om mitt barn har svårt för att läsa och skriva, vad kan jag göra för att hjälpa till att skapa lust till läsning?
När läsning och skrivande känns svårt är det extra viktigt att barnet inte möter text enbart som träning och prestation. Allt behöver inte handla om att läsa själv, läsa rätt eller läsa snabbt. Minst lika viktigt är att barnet får uppleva att berättelser, böcker och språk kan vara intressanta, roliga och meningsfulla.
För många barn kan ljudböcker vara ett bra sätt att få tillgång till läsupplevelser även när den egna läsningen ännu är ansträngande. Att lyssna på en berättelse är inte ett sämre alternativ. Det kan tvärtom stärka både språk, ordförråd, förståelse och motivation. Detta får inte ersätta läsning och det är viktigt att skilja på vad som är lästräning och vad som inte är det.
Lust växer ofta ur två saker: att få lyckas och att få bli berörd. Barn behöver därför både strukturerad träning (vilket de får i skolan) och rika läsupplevelser (vilket de kan få såväl hemma som i skolan). När vi ger plats för båda delarna ökar chansen att läsning och skrivande inte bara blir något barnet måste göra, utan något det också vill vara en del av.
Finns det något särskilt jag bör tänka på när jag läser tillsammans med mitt barn?
Ja, det finns några enkla men viktiga saker:
• Gör läsningen gemensam: ställ frågor, fundera högt, prata om bilder och innehåll
• Följ barnets intresse: det är bättre att läsa något barnet verkligen engagerar sig i än något “rätt” men ointressant
• Förklara ord: stanna upp vid nya eller svåra ord och prata om dem
• Koppla till erfarenheter: hjälp barnet att knyta det ni läser till egna upplevelser
• Variera: ibland kan barnet lyssna, ibland läsa själv, ibland läsa tillsammans