När Molly och Pierre blev kompisar

Vänskap, bus, magi, och en tävling i skogen. Det är vad den här boken handlar om. Men framför allt handlar den om något oväntat: vänskapen mellan en gran och en rallybil.

Vem får ens en sån idé? Det kunde bara Agneta, min syster.

Hon arbetade för Rally Sweden och bar med sig inspiration från både jobbet och barndomens stunder hos farmor Agnes och farfar Nils i den värmländska skogen.

Det spralliga, det busiga, det oväntade, det var så typiskt Agneta. Hon hade en fantastisk förmåga att se det komiska i vardagen, och hon berättade historier med en sådan inlevelse att de blev till magi. Hon överdrev gärna, med glimten i ögat, och förvandlade det vanliga till något alldeles särskilt.     Jag berättar om Agneta i dåtid. Det är fortfarande svårt att förstå.

Hon gick plötsligt bort, mitt under ett arbetspass på CCC i Karlstad, under VM-rallyt 2014. Hon blev bara 48 år.    

Agneta var en sådan person som lyste upp rummet när hon kom in. Hon var livfull, ständigt i rörelse, arbetade hårt, alltid närvarande och samtidigt stark och sårbar.    

Hon skickade sitt manus till mig i september 2013 för att få synpunkter på det hon hade skrivit. Hon var väldigt upprymd och ivrig att höra vad jag tyckte. Tyvärr hann hon aldrig avsluta sitt projekt.    

Berättelsen om Molly och Pierre är alldeles för underbar för att bara förbli ett utkast i ett mejl. Den förtjänar att läsas och avnjutas av andra, inte minst av hennes söner och barnbarn.    

Tack för berättelsen och förtroendet. Nu kommer din bok att leva vidare som ett magiskt minne av dig, älskade Agneta.

Med saknad och kärlek, din storasyster Anette Emanuelsson