"Straff" av Ann-Helén Laestadius

Agnes Nilsson - 5/5

"Tårarna kan inte sluta rinna och genom bokens gång får jag ta paus för att det stundvis är så smärtsamt."

Ann-Helén Laestadius träffar rätt varje gång. Hon har ett sätt att skriva på som berättar mycket mellan raderna för den med förkunskap om temana som tas upp samtidigt som hon är informativ på ett lättillgängligt sätt för den som vill lära sig mer. 

Hennes meningar väger så tungt av relevans och representation, om smärtan som sprids längs rötter på familjeträd och om sanningen som allt för många vet allt för lite om.

Jag är helt tagen av den här boken, personerna jag fått följa och deras historia. Fler än en gång känns det som att jag går sönder inombords för att en till synes enkel mening bär på så mycket mer. Tårarna kan inte sluta rinna och genom bokens gång får jag ta paus för att det stundvis är så smärtsamt. Så smärtsamt för att jag vet att det är sant. Jag kan inte nog rekommendera denna bok.

Ollu giitu Ann-Helén för ditt arbete, dina ord gör en oerhörd skillnad.

Eva Pramlid - 4/5

"Det kan bli som en sorgesten i bröstet. Straff kommer stanna länge med i minnet."

”Straff” handlar om några samer som barn tvingas gå i den så kallade nomadskolan, en internatskola med syfte att försvenska dem. Inget görs för att mildra denna kulturkrock, tvärtom driver husmor ett skräckregemente. Känslorna och kärleken finns där, men är inget man talar om, så det blir att hålla det svåra inom sig. Det kan bli som en ”sorgesten” i bröstet. 

Som vuxna är alla märkta av skolåren, men också av föraktet och hatet mot samer som finns hos en del i samhället. Där döljer de ofta sin bakgrund, är rädda för att folk ska få veta att de är samer. De lever lite som flyktingar, hör inte riktigt hemma i samebyn, men inte heller utanför den.

När den hatade husmodern från nomadskolan kommer tillbaka, brister det för några. Men är det rätt att hämnas på en gammal och sjuk människa? I slutet på boken får de en möjlighet att äntligen prata om vad de upplevde som barn. Man kan bara hoppas att det inte är för sent, utan att det leder till att de kan gå vidare. 

Även om handlingen handlar om svåra saker och en mörk period för samerna, är det en lättläst och spännande bok. Den är engagerande och lärorik. Precis som ”Stöld” får man lära sig om samisk kultur och om hur samerna behandlats tidigare. Det är sorgligt att läsa om hur de fortfarande sågs med förakt på 80-talet. Det är svårt att veta hur mycket av detta som lever kvar än idag.

”Straff” kommer att stanna länge i minnet.  

George Butros -  4/5

"En historisk skildring om psykologisk tortyr och utanförskap."

En historisk skildring om psykologisk tortyr och utanförskap

I Ann-Helén Laestadius nya bok skildras fem personer, med samma ursprung från det norrbottniska landskapet, som elever på en indoktrinerande nomadskola och deras vuxna liv som påverkats av de omständigheter som de har utsatts för.

Boken inleds med skildringen av eleverna under 1950-talet. Barnen placeras på Nomadskolan och utsätts genast för psykologiskt påfrestande uppfostringsmetoder av både skolpersonal, men framför allt av husmodern. Svenskan är enda tillåtna språk. Laestadius berättar med noggrannhet om personernas koppling till varandra. Var och en med en egen personlighet och utsatt för någon form av trauma som förföljer dem genom handlingen. Alla med koppling till livet på Nomadskolan.

Laestadius använder sig av både samiska och finska uttryck för att fånga in känslan av hemmiljön och för att få läsaren att infinna sig i den kultur och de språkuttryck som används.

Det icke kronologiska hoppandet mellan dåtid och nutid präglas av ilska och sorg som kombineras i en spännande avslutning.

Ulf Lindblad - 5/5

"...spelar en påtaglig roll för hur de klarar sina relationer och sin självsyn och självrespekt, och kampen för att hitta en ny mening i livet. Detta är en stark och viktig berättelse."

Ann-Helén Laestadius har en äkta och inkännande förståelse för samernas kultur och levnadsförhållanden, och skriver med ett enkelt men färgstarkt språk. I Straff får vi lära känna en grupp barn som i sjuårsåldern flyttas från sina traditionella renskötande samiska familjer till en internatskola för samer långt hemifrån. Miljön präglas av en diktatorisk och brutal husmor samt av barnens utsatthet och rädsla. Några få anställda på skolan kan ge barnen värme och kärlek och ett hopp, men bara i det fördolda.

Berättelsen växlar mellan skolstarten på 1950-talet och hur karaktärerna landar i samhället 3 decennier senare. Några återgår till en traditionell samekultur medan andra hamnar i förskingringen med arbeten i sjukvård och annan service eller i gruvan. De har alla med sig sina trauman som spelar en påtaglig roll för hur de klarar sina relationer och sin självsyn och självrespekt, och kampen för att hitta en ny mening i livet. Detta är en stark och viktig berättelse.

Anna Scaramellini - 5/5

"Det är en hjärtskärande läsning, som försvåras av årtalen i början på varje kapitel som påminner om att allt detta inte hände för alltför länge sedan alls."

Med Straff lägger Ann-Hélen Laestadius en ny pusselbit i sin skildring av den diskriminering och våld som samerna har blivit och fortsätter bli utsatta för i Sverige. Denna gång med ett hopp tillbaka i tiden, mellan 50-talet, då samiska barn från renskötande familjer skickades till så kallade nomadskolor, och 80-talet. Det är en hjärtskärande läsning, som försvåras av årtalen i början på varje kapitel som påminner om att allt detta inte hände för alltför länge sedan alls. Men man blir så fäst vid dessa små barns öden - de förblir på något sätt barn som utsatts för något för hemskt för att kunna bli hela igen även när vi ser dem själva bli föräldrar, skaffa jobb, brottas med ett äktenskap som inte funkar. Man vill vara som Anna, en av de få snälla figurerna på nomadskolan, trösta dem och krama dem och vara vid sidan om dem för att de ska känna modet att våga prata, säga ifrån, ta tillbaka sin identitet. 

En fantastisk bok som känns universell i sin skildring av olika former av sorg, men som känns ännu viktigare för att bygga ett kollektiv minne om nomadskolorstiden och dess konsekvenser än idag.