Små ögonblick av lycka
– Recension av Karin Eriksson
Hendrik Groen är gammal, närmare bestämt 83 ¼, men definitivt inte död. Tisdagen den 1 januari 2013 bestämmer han sig för att skriva en dagbok under ett år framåt. Hendrik, som annars är en korrekt, snäll och hjälpsam man, vill ge sin ”ocensurerade syn på livet på ett servicehus i Amsterdam-Noord”, skriver han. Jag måste säga att han lyckas fantastiskt bra med det! Vem författaren är egentligen vet vi inte. Kanske är det verkligen en äldre farbror på ett äldreboende i Amsterdam? Författaren verkar insatt och tillräckligt trovärdig för att kunna vara det. Kanske är det vaktmästaren? Eller kan det vara en stand up-komiker, som skrivit denna mycket humoristiska uppgörelse med äldreomsorgen, samhället och även livets slutfas?
Betyg: 3 ¾ - okej, 4, då
Detta är en läsvärd bok för alla åldrar. Men politiker och chefer för äldreboenden bör varnas, liksom en del äldre människor: de framstår inte i någon särskilt smickrande dager, när Hendrik beskriver dem med sin sarkastiska penna. Romanen är en enorm succé i sitt hemland Holland och såld till över 25 länder. Framgången är lätt att förstå. Jag anser att ämnet Groen skriver om är mycket viktigt och säkert en av fler anledningar till att romanen blivit så omtyckt. Det sätt vi beter oss mot de äldre idag säger mycket om vilket sorts samhälle vi har. Även om romanen är humoristiskt skriven, finns en hel del allvar bakom orden. Vi ska alla bli gamla – läs den!
/Karin Eriksson