"Mitt namn är Firekeeper"

– Snittbetyg 4,5 av 5

För några veckor sedan utsågs fem medlemmar i Akademibokhandelns Vänner till förhandsläsare av den uppmärksammade boken "Mitt namn är Firekeeper" av Angeline Boulley. Boken fick ett snittbetyg på 4,5 av 5 av förhandsläsarna. Här hittar du deras recensioner.

Läs mer om "Mitt namn är Firekeeper" här >>

 

Betyg 5 av 5 – Alice Hallman 

Firekeeper är en ovanlig bok i det att den är både spännande och lärorik. Ivrigt bladvändande lärde jag mig om ursprungsamerikanernas kultur och om hur de skadas av lagar avsedda att skydda dem, hur vita genom att välja dem som offer slipper konsekvenser. Brådskan i att lösa mysteriet innan fler dör gör boken lätt att ta upp även efter långa dagar på jobbet.

Jag skulle rekommendera den till alla nyfikna läsare.

En ung kvinna får möjlighet att, med sitt eget liv som insats, rädda sin stam. Det temat klassar boken till ungdomslitteraturen, men detaljrikedomen och inlägg om grunderna i kemi, fysik och botanik, såväl som om högst aktuella frågor om bakgrund och förtryck, gör att jag skulle rekommendera den till alla nyfikna läsare. Boken är lättläst utan att vara banal.

Alice, samhällsvetenskaplig forskare vid Uppsala universitet

Betyg 5 av 5 – Anne-Christine Wisell Pispas 

Jag har läst mitt namn är Firekeeper av Angeline Boulley.

När jag tar upp boken första gången väljer jag att inte läsa sammanfattningen på bokens baksida innan jag börjar läsa. I egenskap av läsare bjuds man in att ta del i den nordamerikanska ursprungsbefolkningens seder och traditioner idag, blandat med nutida samhälles problem där droger, missbruk och fattigdom spelar en central roll och med ett scenario som utvecklas till en deckare som inte går att lägga ifrån sig. Samhället eller staden där boken utspelar sig finns inge uttalade motsättningar mellan ursprungsbefolkningen och nordamerikanerna idag, men det finns ekonomiska skillnader och ett utbrett missbruk av narkotika bland många både äldre och yngre. Några av de yngre är långt nere i sina missbruk av framför allt metamfetamin.

En deckare som inte går att lägga ifrån sig.

I början av romanen infinner sig en viss förvirring avseende uttryck och vokabulär från ursprungsbefolkningen riter och stamspråk som jag överhuvudtaget inte är bekant med, men nyfikenheten växer över hur vissa traditioner och riter bevarats och fortfarande används. Bokens huvudperson Daunis är som ung kvinna inte bekant med alla traditioner men under berättelsens gång blir invigd och för större förståelse och kunskap om både ritualer, böner och traditioner som hon som barn varit nyfiken på. Av förklarliga skäl har hon hållits borta från vissa särskilt en men i slutet av i boken bjuds hon in i en stark ritual för kvinnor.

Boken skildrar Daunis liv, en ung kvinna, tidigare hockeyspelare – vilket är enormt coolt kan jag tycka, som bor med sin mamma. Daunis börjar sina dagar med en löptur men innan dess genomför hon sin morgonrit utanför huset där hon bor. Joggingturen avslutas hos hennes mormor på sjukhemmet där hon vårdas efter en stroke på ett sjukhem i närheten. Daunis känner sig vilsen och saknar sin morbror som gått bort för inte så länge sedan, hans död beskrivs som självmord men varken Daunis eller hennes mamma tror det.

Daunis väljer bort att flytta bort för att gå på college utan bestämmer sig för att studera vidare på college lokalt samtidigt som hon fortsätter att arbeta för att vara nära sin mamma och mormor. Hon framstår som en sökande ung kvinna liksom många i sin ålder där många tankar kommer och går. Daunis är till hälften ursprungsbefolkning på sin pappas sida och vit nordamerikan på sin mammas sida. Daunis har, trots att hennes pappa aldrig bott med henne, starka band till den stam hon härstammar från och de traditioner som stammedlemmarna lever efter. Det är mycket tack vare sin faster men även då äldre stammedlemmar tycker om henne.

Daunis andra liv kretsar kring skolans hockeylag, där Daunis halvbror, Levi, spelar och Daunis spelade innan hon tog sin examen från high-school. Laget har fått en ny spelare, Jamie, som fångar Daunis intresse. Jamie har flyttat till stan med sin farbror som är lärare på skolan. Det dröjer inte länge innan Jamie gör Daunis sällskap på hennes dagliga löpturer och en vänskap utvecklar sig.

Boken blir mer och mer spännande ju mer man läser.

När Jamie kommer in i Daunis liv börjar saker och ting förändras. Jamie är inte bara high-school elev och hockeyspelare utan även FBI agent som tillsammans med sin ”farbror” som också är FBI agent värvar Daunis till uppgiftslämnare under täckmantel för den undersökning de bedriver. FBI har hyser starka misstankar om att det både finns tillverkning av metamfetamin i närområdet, eller att det smugglas in över gränsen från Kanada. Teorin stöds av att det finns ett utbrett brukande och som tagit drogen ungdomar hallucinerat. Det finns oförklarliga delar kring hallucinationerna som FBI förklara att det tillsatts hallucinogena substanser, medan det i själva verket kan förklaras av den mystik och det som finns i ursprungsbefolkningens tro och kultur.

Daunis tar verkligen sin uppgift som uppgiftslämnare under täckmantel på allvar och till och från känns det som lite för stort allvar och som får vissa delar att kännas oseriösa, och överdramatiska.

Boken blir mer och mer spännande ju mer man läser, och de personer, jag som läsare tar parti för och uppfattar vara ärliga visar sig vara helt andra personer. Daunis gör en otrolig resa i sin personliga utveckling och mognad samtidigt som hon stärker banden till den sida av sig som hör till ursprungsbefolkningen, något som hennes mamma i alla år förespråkat trots att Daunis pappa inte uppförde sig på bästa sätt. I boken får Daunis genomleva en otrolig sorg och tragedi men fortsätter trots det sin vandring in i sitt nya mognare jag som är mer säker på sina rötter och var hon hör hemma och hur kan få sina båda sidor att fungera tillsammans. Det blir många relationer som sätts på prov inte minst i Daunis närmaste familj och krets och Daunis har förmågan att hålla sig till sak och inte känslor när det gäller.

Det är en annorlunda berättelse där man läsare inte slutar att förvånas, både över vilka fantastiskt starka kvinnor Daunis är omgiven av, dels över hur hemska och förskräckliga män kan vara. Det finns en fascination över styrkan många av kvinnorna i boken besitter och den djupa kunskap som beskrivs över växter och örters läkande verkan, seder och ritualer som både hjälper avlidnas själar över till andra sidan och evigheten samt kraften i kvinnlig samhörighet när någon utsatts för övergrepp. Det är en stark tradition som beskrivs där de kunniga hjälps åt att skydda ursprungsbefolkningens traditionella mediciner.

Författaren har lyckats väva ihop många olika delar i sin berättelse och jag ser fram läsa mer av henne inte nödvändigtvis en deckare utan gärna en roman som utspelar sig bland den nordamerikanska ursprungsbefolkningens stammar med traditioner, ritualer, läkekonst och hur man för traditionerna vidare.

Betyg 4 av 5 – IM Helena 

Mitt namn är Firekeeper är en bok med många berättelser, många bottnar.  Även om huvudpersonen Daunis är en 18 årig tjej är boken mer än en ungdomsbok. Den handlar om att höra till och vara utanför, om att vara stark och sårbar, vara rationell och känslosam och om att vara smart och ändå göra korkade saker.

Bokens olika karaktärer är välutvecklade, den har en realistisk dialog och en snabb handling som gör den svår att lägga ifrån sig.  Bokens hjärta är Ojibwe kulturen, en av Amerikas ursprungsbefolkningar, och hur Daunis använder det faktum att hon är av mixad härkomst, något många ser som en svaghet, till att vandra mellan de olika världarna. Även om hon känner att hon inte tillhör varken sin fars eller sin mors kultur till 100% drar hon nytta av detta, samtidigt som det gör det identitetssökande som tonåringar går igenom mångfacetterat. Hon har aldrig riktigt passat in, inte i sin hemstad eller med stammen. Hon är en observatör i båda världarna, men känner sig inte som en fullt accepterad deltagare någonstans.

När en tragedi inträffar i hennes direkta närhet avslöjas underliggande hemligheter som hotar båda hennes världar. Daunis går med på att arbeta som under-coverinformatör till FBI och hon gör en egen utredning vid sidan av denna. Hon vill stoppa narkotikasmugglingen och korruptionen. Hon kommer underfund med att ingen är riktigt det hon tror att de är, och hon känner att hon behöver, och kan, skydda människorna hon bryr sig om och både värna och använda ursprungsbefolkningskulturens kunskaper. Hon använder det faktum att hon lever i två kulturer till att komma åt information och hon kan delta i situationer utan dra till sig alltför mycket uppmärksamhet. Men det innebär också att hon behöver balansera mellan och vara lojal mot alla kulturer. 

Daunis försöker även att hålla hockeyvärlden och hennes andra värld separerade, likaväl som hon på ett återhållsamt sätt håller sin vita värld åtskild från sin infödda.  Men när tempot skruvas upp och hon är djupt involverad i en brottsutredning, där hon även är drabbad personligen, behöver hon skydda alla sina gemenskaper både mot den kriminella verksamheten och mot de som uppfattats som samhällets stöttepelare.

Hennes personlighet är verkligen en blandning. Hon är både empatisk och uppoffrande samtidigt som hon är tuff och hemlighetsfull när det behövs. Hon tror på kärlek, men är också rädd för den på grund av tidiga och svåra förluster.

Det är en stark och medryckande berättelse.

Det är hennes perspektiv som gör boken och mysteriet intressant. Hennes kärlek till gemenskapen inom Anishinaabe ger djup till händelser och beskrivningar som annars skulle kunnat slå över och uppfattas som stereotypa. Men berättelsen om hur mord och drogsmuggling har nästlat sig in i hela samhället hanteras och beskrivs omsorgsfull och trovärdigt. Säkerligen beroende på att författaren själv kommer från den gemenskap hon skriver om.

Om någon invändning ska göras skulle det kunna vara att man kan undra om en 18åring kan vara så mogen och rättrådig som Daunis är, men detta balanseras i alla fall mestadels av en trovärdig inre, och yttre, dialog. Dialogen kryddas av en hel del ord från språket som ursprungsbefolkningen använder, något som i början kan upplevas som störande men som ju längre berättelsen tar läsaren känns mer och mer genuint och naturligt. 

Det är en stark och medryckande berättelse om gemenskap och tillhörighet och om styrkan hos kvinnor. Det handlar om att kämpa för det man tror på, om att göra gott för andra och om att hitta och äga sin egen identitet.

Betyg 3,5 av 5 – Malin Wass 

”Mitt namn är Firekeeper” handlar om 18åriga Daunis och hennes brokiga familj i Michigan. Daunis pappa var hockeyproffs och tillhörde ursprungsbefolkningen och hennes mamma kommer ifrån en familj så fin att dom aldrig skulle kunna tänka sig erkänna Levis Firekeeper som Daunis far. Daunis själv drömmer om att läsa till läkare men då hon behövs hemma för att se efter familjen får hon snällt lägga sina drömmar på hyllan. Bleka, hjälpsamma, kloka, omtänksamma Daunis är egentligen som tjejer i hennes ålder är mest.

En dag träffar hon på Jamie, den nya killen i det lokala hockeylaget. De två fattar snabbt tycke för varandra och blir till en början goda vänner men Jamie verkar ha något ytterligare i kikaren. När Daunis bästa kompis blir mördad på den årliga pow wow festivalen träder Jamies riktiga jag fram. Plötsligt blir Daunis central i en FBI-utredning och hon slits mellan att fullfölja sitt uppdrag och att vara lojal sina rötter.

Det här är en thriller som inte liknar någon annan thriller jag läst.

Det här är en thriller som inte liknar någon annan thriller jag läst. Den är lika spännande som den är hjärtevärmande och engagerande. Även om den huvudsakliga berättelsen kretsar kring flertalet grova brott, personerna involverade i dessa och en pågående utredning så finns det flera parallella teman och berättelser som följer läsaren igenom hela boken. Kanske främst den om identitet, sökande och en ung människas behov av tillhörighet.

Något jag uppskattade särskilt med boken var hur frikostigt författaren delar med sig om ursprungsbefolkningen i USA, allt ifrån språk och historia till traditioner och gammal läkekonst. För någon med begränsad förförståelse så tycker jag att det bidrar till en ytterligare dimension och ett djup i berättelsen. Tyvärr blir det emellanåt lite för många ord och fraser på anishinaabemowin som saknar översättning.

Boken är tjock och jag tyckte att den var trögstartad men en bladvändare när den väl kommer igång. Berättelsen innehåller också en del tvära kast och plötsliga händelser som för berättelsen framåt men jag upplevde tyvärr ändå att de parallella historierna svävar ut lite väl mycket ibland, utan att det direkt tillför berättelsen något.

Betyg 5 av 5 – Jonas Pettersson 

Jag har förhandsläst Mitt namn är Firekeeper. Jag ger den betyg 5 av 5.

Min motivering till bokrecension av densamma lyder:

Från mycket värme av till att få känna sina rötter och att bli en del av dem så tar författaren med oss på en spännande och fiktiv men dock verklighetsskildrande resa. Det är att belysa varifrån vi kommer och var vi är på väg, vägen fram för Daunis i boken kantas av alla slags tänkbara episoder. Efter att ha stiftat bekantskap med Jamie så händer det sedan något mycket otäckt, det blir sedan upptakten till att få alla pusselbitar på rätt plats för en fällande dom och skipa rättvisa.