Intervju med Mari Jungstedt

– Aktuell med boken Innan molnen kommer

Mari Jungstedt är högaktuell med nya deckaren Innan molnen kommer, en spännande mordgåta som startar på den spanska solkusten och tar oss med ända till general Franco och Spaniens blodiga historia. Vi träffade Mari för höra hur hon ser på att resa i böckernas värld, hur litteraturen kan ge nya perspektiv i svåra tider, samt hur hon själv bearbetat sin uppväxt genom sitt skrivande.

 Hur ser du på att ta litteraturen till hjälp för att undkomma svåra tider?
Litteraturen är ett utmärkt sätt att förflytta sig någon annanstans, att drömma sig bort, att ta del av en annan verklighet. Litteraturen kan också bidra till att ge nya perspektiv på den situation läsaren/lyssnaren befinner sig i och dennes syn på omvärlden. Litteraturen kan både ge tröst och visa på nya öppningar.

Handlar det om verklighetsflykt och lindring i stunden genom att man får vara i en annan värld en stund eller kan litteraturen också hjälpa en att bättre hantera svårigheter?
Både och. Självklart kan det vara skönt bara det att jag som läsare/lyssnare mentalt befinner mig på en annan plats en stund, det kan ge en vila från nuets elände och också ge en påminnelse om att världen finns kvar, allt det fina och vackra och fantastiska i livet kommer att finnas där när krisen är över, på ett eller annat sätt.  Litteraturen kan ge både styrka, hopp och tröst. Samtidigt är ju litteraturen en ögonöppnare, något som vidgar världsbilden och ger nya perspektiv. Det kan absolut hjälpa läsaren/lyssnaren att bättre hantera svårigheter. Till exempel att påminnas om, som Carl Jonas Love Almqvist så vackert skriver ” Du går icke ensam”.

I vilka ”svåra” stunder tar du litteraturen till tröst eller hjälp?
Det kan vara när jag är ensam och kanske har svårt att sova. Eller när jag har ett problem jag brottas med så kan jag läsa en bok om det och lära mig att bättre hantera problemet, ex boken ”Energitjuvar av Inga-lill Eriksson. Jag tar också litteraturen till hjälp för att bearbeta saker, genom att skriva, till exempel. Alla mina böcker har ett genomgående tema som finns med, mer eller mindre, i varje bok och det är temat om barns utsatthet och om hur barndomen och uppväxten präglar oss som vuxna. Mitt skrivande är på sätt och vis en enda lång bearbetning, som både är en tröst och en hjälp för att bättre förstå mig själv genom att jag rör vid mitt innersta. Om jag är ledsen så hjälper det ofta att skriva. Skrivandet är min bästa vän, skrivandet är en vän att hålla i handen när åskan går. Så kan även läsandet/lyssnandet fungera.

Vart och med vilken bok/författare reser du oftast i fantasin? 
Det beror på vilken sinnestillstånd jag befinner mig i, men någon som alltid fungerar är Håkan Nesser. Det är något med hans ton. Håkan håller i alla väder.