5 snabba med Alex Schulman

– Om "Glöm mig"

I "Glöm mig", som är hans mest självutlämnande roman någonsin, berättar Alex Schulman om sökandet efter försoning med sin alkoholiserade mamma. Här svarar han på fem snabba frågor om boken samt om hans framtida bokprojekt.

Vad handlar Glöm mig om?

Jag läste om någon som kallade den för ”en uppgörelseroman” och det gjorde mig nästan förtvivlad. Jag ser inte alls boken så. Det är en bok om längtan och om sorg och rädsla. Det är en historia om en liten pojke som försöker få tillbaka sin mamma, och försöken fortsätter år efter år, till slut är pojken 38 år och hans trasiga relation med mamman håller på att rasera allt. 

Varför bestämde du dig för att skriva Glöm mig?

Jag tänkte egentligen skriva en annan bok, en rent fiktiv historia om ett arv. Men jag hamnade i detta skrivande utan att jag ens tänkte på det. Små anteckningar i marginaler på böcker jag läste, anteckningar i telefonen. Det stod snart klart att detta var boken jag skulle skriva. 

Vad hoppas du att Glöm mig kan ge sina läsare?

Jag förstår ju att mitt liv inte är intressant I SIG. Men jag tänker att den här historien tyvärr kan gälla många andra och i så fall kan det kanske trösta någon: du är inte ensam. 

Har boken förändrat något i ditt liv?

Den har gjort mig mindre medberoende. Att skriva en bok om den stora hemligheten, mammas drickande, och att sedan resa runt Sverige och prata om den, det gör ju att man tvingar sig själv att kliva fram ur skuggorna och inte skämmas längre. 

Har du något nytt bokprojekt på gång?

Jag skriver just nu på nästa bok tillsammans med Sigge Eklund. Det blir en uppföljare till boken TID, kan man säga. Vad jag ska skriva efter det vet jag inte riktigt ännu. Jag sitter med några idéer, men det är så snurrigt i huvudet just nu.