Slut : symbolisterna vid tidens ände

Är sfinxen en hen? Hur androgyn fick man vara på Moulin Rouge? Varför sköt Marcel Proust och Jean Lorrain på varandra?
Var den tidens kvinnoideal en självständig yrkeskvinna som författaren Colette, eller tvärtom en maskin för manlig kärleksnjutning, som androiden Hadaly i Villiers de lIsle-Adams roman Framtidens Eva?
I den första breda introduktionen på svenska av symbolismen dyker bekanta namn som Baudelaire, Mallarmé och Oscar Wilde upp i vimlet av transvestiter, bokmalar och trollkarlar. Symbolisterna prövade nya versmått, könsroller och berusningsmedel i jakten på en ny verklighet. Man sökte sig till klostret och krogen, skrev om robotar och svanar, ånglok och prinsessor. Sekelslutets symbolister och dekadenter sökte nya världar under hektiska experiment med sexuella identiteter och attityder, samtidigt som tiden präglades av kvinnoskräck utan motstycke. Kvinnor klädde ut sig till män och män till kvinnor.
Boken innehåller också en textantologi med ett brett urval författarnamn som Saint-Pol-Roux, Oscar Milosz, Marie Krysinska, Max Elskamp, Renée Vivien, Huysmans. Symbolisterna tar spårvagn till sagans värld, de springer huvudstupa in i vår egen tid och deras texter vibrerar ännu av krocken.

Kristoffer Leandoer är född 1962 i Stockholm och debuterade 1987 med diktsamlingen Dykarklocka. Han har gett ut ett flertal böcker, bla den prisbelönta essäboken Huset som Proust byggde. På Pequod Press har han gett ut diktsamlingarna Två apelsiner, Kyrkogård för dikter, Övningsuppgifter, den Augustnominerade essäboken Mask samt översättningar av Christophe Tarkos, Edouard Levé, Marcel Schwob och Emmanuel Carrère. Hans nyöversättning av Célines Resa till nattens ände belönades med ett flertal priser.