Hur man blir entreprenör : en psykologisk studie

Boken handlar om personligheten hos sex entreprenörer, som var och en startat och drivit upp ett eller flera framgångsrika, egna företag. Finns det gemensamma personliga egenskaper hos de här entreprenörerna? I så fall, vilka är de, och vilken roll har de spelat, när det gäller att starta och driva företag?

Hypotesen är, att personlighetsmässiga faktorer spelar en avgörande roll för deras framgångar. Därför är det viktigt att belysa entreprenörernas personlighet och de bakomliggande faktorer, som har format dem. Kan man identifiera drivkrafter? Vad har varit och är betydelsefullt i personernas omgivning i termer av andra personer, händelser i livet, plats i syskonskaran och liknande? Hur kan man på bästa sätt utveckla och stödja entreprenörskap? Det kan röra allt från föräldraskap till skola och olika former av företagsstöd. Läsare kan vara alla, som har ett intresse för entreprenöriella frågor.

Flera av entreprenörerna har gått igenom personliga svårigheter. Robert af Jochnick kämpade med dyslexi och stamning. Olof Stenhammar skickades bort ifrån familjen vid tidig ålder. Monica Lindstedt sattes som en av tre flickor i en katolsk skola med 600 pojkar i Bayern och utan att kunna tyska. Daniel Mühlbach var dyslektisk.

Författarens huvudsakliga slutsatser av den här psykologiska studien blir att: svårigheter kan leda till en stark drivkraft att prestera, förutsatt att en tillräckligt välfungerande personlighet och en mogen samvetsfunktion finns på plats. Samma sak gäller för personer vars vårdnadshavare har idealiserat dem i hög grad. Motgångar kan leda till att man lär sig hitta kreativa lösningar på problem, att man tvingas vara uthållig, att man förstår att det inte är så farligt att ta risker, att man lär sig tycka om förändring och söker problemlösning och, att en kaotisk situation inte avskräcker. Alla dessa egenskaper är vad som krävs för att starta och driva framgångsrikt företagande. En generell slutsats blir att vi människor klarar mycket mer än vi tror och därför har en tendens att underskatta värdet av kriser och svårigheter.