Farsarv och Morsarv

I det arv som tillfaller oss rent materiellt efter våra föräldrar kan det finnas mer eller mindre värdefulla ting, ett par ljusstakar, en skål, någon kär möbel och eventuellt en summa pengar eller en fastighet. När man städar upp det gamla hemmet finner man mycket skräp, som lätt lämpas över till soptippen. Bland skräpet i lådor och skåp finns det dock ett och annat som man tvekar om att förstöra. Avsikten med den här föreliggande lilla sammanställningen av gamla dokument, brev och handlingar är att försöka skapa en bild av min släkts liv och levnadsförhållanden under de gångna seklen från 1500-talet och framåt i tiden. Upptakten till mitt intresse för Bergslagen var egentligen en liten papperslapp som min far skrivit på äldre dagar, där han försökte ge en liten beskrivning av sin släkt och där han började med orden, jag härstammar nog från en bergsman i Skinnsberg. Att detta innehöll en sanning men samtidigt var en blygsam underskattning visade sig snart när jag på länsarkivet på Uppsala slott kunde leta mig ner till min farfars farfars farfars farfars morfar kyrkoherden i Skinnskatteberg Ericus Petri Sudermannus född 1547 och som dör 100 år gammal 1647. Denne började på biskop Johannes Rudbeckius uppmaning år 1623 föra bok över födslar, vigslar och dödsfall i sin församling. Tidigare har jag i boken Vägen till Radiumhemmet beskrivit min uppväxt, skolgång, yrkesutbildning och tjänstgöring och i Ericus Petri Sudermannus i Skinnskatteberg skildrat min anfader född 1547.