Ångest

En gift kvinna, till synes trygg i ett borgerligt liv i Wien, inleder ett kort förhållande och tror sig kunna återvända till ordningen som om inget hänt. Men en dag stoppas hon på gatan av en främling. Någon vet. Någon hotar. Och med ett enda ord »utpressning« dras hon in i ett virvlande tillstånd av rädsla, förvirring och självförakt. Det är inte den yttre faran som bryter ned henne, utan det inre tillståndet hon aldrig tidigare konfronterats med: ångesten.

IÅngest(Angst, 1920) visar Stefan Zweig sin fulla behärskning av den psykologiska novellens konst. På ett fåtal sidor skapar han ett koncentrerat kammarspel där läsarens puls stiger i takt med huvudpersonens. Det är en berättelse om skuld och moral, men lika mycket om klass, kön och det borgerliga samvetets bräckliga konstruktion. Zweigs Wien är inte bara en geografisk plats det är en mental karta över den moderna människans inre sönderfall.

Med ett språk som både är elegant och skoningslöst blottlägger Zweig de mekanismer som gör oss till fångar i våra egna föreställningar och visar hur en känsla somångestkan vara mer verklig och förgörande än något yttre hot.

I översättning av Hugo Hultenberg.

STEFAN ZWEIG[18811942] var en av Europas mest lästa författare under 1900-talets första hälft. Hans specialitet var att destillera stora moraliska och psykologiska frågor till korta, laddade berättelser.Ångestär ett typexempel: en psykologisk miniatyr med närmast kriminalromanens nerv, men med djupt existentiella undertoner.