Håll Sverige rent med minskad plastförbrukning

Akademibokhandeln tar betalt för plastpåsarna i butik sedan den 1 augusti 2017 för att minska förbrukningen av plast och bidra till minskad nedskräpning. Överskottet från försäljningen av plastpåsar skänks sedan dess till miljöförbättrande och läsfrämjande hållbarhetsprojekt.

Samarbete med Håll Sverige Rent 2017-2020

Mellan 2017-2020 samarbetade vi med Håll Sverige Rent för att stötta i deras projekt mot minskad nedskräpning och kunskapsspridning om plastförbrukningens negativa konsekvenser. Håll Sverige Rent är en obunden, ideell stiftelse som arbetar för att förebygga och motverka nedskräpning. De samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa nedskräpningen. Håll Sverige Rents vision är: ”Ingen skräpar ner”. Under vårt samarbete har vi i våra butiker minskat plastpåsekonsumtionen avsevärt.

Vi måste minska på plasten!

Nedskräpning är ett allvarligt och växande problem både lokalt och globalt. Särskilt allvarligt är att den största delen beror på produkter gjorda av plast. En produkt som har mycket lång sönderdelningstid och dessutom blir kvar för alltid i form av små, små partiklar. Cirka 60 procent av den totala mängden skräp i Östersjön består av plast. En plockanalys från land på Västkusten, visar att plastbärkassen står som nummer ett på topp-tio-listan över det vanligaste skräpet. Studier visar att om inte tillräckliga insatser görs för att motverka plastnedskräpningen kommer det finnas mer plast än fisk i våra hav år 2050.

Hjälp oss minska mängden plastpåsar ännu mer

Snittsiffran för hur många kunder som fick eller köpte en plastpåse i butik 2017 uppskattas till 65%. Under 2018 köpte bara 20% en påse och under 2019 sjönk siffran ytterligare till 18%. När skatten på plastbärpåsar infördes sommaren 2020 höjdes priset på våra plastpåsar ytterligare och sedan dess köper endast 12% av våra kunder i butik en plastpåse. Snittet för 2020 är 15,5%

Vi tror att avgiften leder till färre köp av engångskassar, men förstår att det inte alltid går! Oavsett påse och material är det bästa för miljön att återanvända sin påse flera gånger.

Det här kan du göra redan nu eller nästa gång du besöker oss:

  1. Minimera – använd väska eller plastkasse du redan har istället för att ta en ny.
  2. Återanvänd – använd din plastkasse flera gånger.
  3. Återvinn – sortera din använda och slitna plastkasse som plastförpackning.

Materialet i påsarna intresserar och engagerar, men det är ett komplext område. Alla bärkassar påverkar miljön, från produktionsledet till avfallshanteringen. Och det finns för- och nackdelar med samtliga. Man måste t ex använda en papperspåse ungefär fyra gånger för att väga upp miljöpåverkan. En tygkasse, runt 130 gånger. För miljöns skull behöver vi minska produktionen överlag, både av plast, syntet, papper och bomull.

Det mesta skräpet är plast

Skräp finns i våra städer. På gator, tomter, torg och i parker. Det finns längs våra vägar. Det finns i vår natur, i skogar, sjöar, åar, älvar och i hav. Undersökningar visar att 80% av skräpet i haven kommer från land. Vanligast är fimpar, snus och plast. Bland plasten toppar engångsplast, som påsar, flaskor och skyddsplast. Det mesta är sådant som köps av människor för att konsumeras kortsiktigt. Problemet är bara att plasten i sig inte är kortsiktig, den kan bli kvar i 450 år.

Makro och mikroplast

Plast är oftast gjord av en ändlig resurs; olja. Plasten har en lägre återvinningsgrad än andra materialslag och plast försvinner inte då den hamnar i naturen. Plast delas upp i makroplast, som är stor plast, som exempelvis plastkassar. När de bryts ned övergår de till mikroplast som tas upp av marina djur som äts av fisk och som äts av oss. Mikroplast kan också direkt ingå, som i vår kosmetika i form av ”scrubb” i hudkrämer.

Plast i havet får stor uppmärksamhet

De stora plastöar i haven som fotats från satelliter de senaste åren har väckt stor avsky. Tyvärr vet forskarna att ”öarna” endast utgör en liten procent av det skräp som redan gått till botten. Men de otäcka bilderna har bidragit till att plast som material ifrågasätts mer och mer.