En dag ska vi återvända av Carina Bergfeldt

Förhandsläsarna har tyckt till! Betyg: 3,7

För några veckor sedan utsågs medlemmar i Akademibokhandelns Vänner till förhandsläsare av boken En dag ska vi återvända av Carina Bergfeldt. Förhandsläsarna har sedan dess läst boken, skrivit recensioner och delat ut ett betyg på en skala mellan 1 och 5.

Christina 3/5

Boken är lättläst tack vare korta kapitel och ett okomplicerat språk. Deprimerande läsning, inga ljuspunkter utan bara elände och detaljerade skildringar av olika typer av våld. Personskildringar? Trots det obeskrivliga lidande och våld som slavarna utsätts för så är de "goda" och "ädla", starka, uthålliga, hjälpsamma och medlidande. Övriga (vita) är så gott som samtliga "onda", giriga, elaka, grymma och utan empati eller medmänsklighet. De fyra huvudpersonernas gemensamma historia känns inte riktigt trovärdiga och jag fastnar inte för någon av dem som person. Säkerligen var förhållandena precis så hemska som de skildras men jag blir inte lockad att veta mer

David 2,5/5

Boken var lättläst och enligt mitt tyckte något tam. Innehållet var intressant, eftersom jag visste väldigt lite om Sveriges slavkoloni på Saint-Barthélemy. Kapitlen var för korta- växlade mellan Stockholm och Afrika - vilket gjorde det svårt att komma in i handlingen i början.
Betraktar boken som en feelgood kryddad med hemskheter. Människornas innersta förändras till det värre när de får makt.
Känner mig inte sugen att läsa fortsättningen på Gustaviasviten.
Detta blev en riktigt positiv överraskning! En ”okänd” författare som hunnit skriva så mycket och så bra om en period i svensk historia, som många (även jag) inte hade en aning om, och som säkert gärna vill glömmas bort i historieböckerna.

Eva 5/5

Redan från början slås man av de olika stilarna, som beskriver de totalt olika miljöerna: båda dock med varma känslor för dem det handlar om. Det blir bra fart på berättelsen redan från start, jag har inte kunnat slita mig från de korta kapitlen, vars handling hoppar mellan de olika miljöerna och människorna.
Beskrivningarna är så koncisa att man har lätt att leva sig in i miljöerna och förstå hur saker och ting kan ibland snabbt förändras.
Det som händer i boken är oundvikligt, eftersom ”människan”, trots sin uppfostran, påverkas av MILJÖN hon lever i, och både vill passa in och få fördelar genom sitt beteende, även om det kan innebära att
andra behandlas på ett förnedrande och grymt sätt.
Många av bokens karaktärer är påtvingade sina sysslor och plats på jorden, men vägrar ge upp drömmen om att få mänskligare liv i framtiden. Slående är dock hur lätt man kan frångå sina värderingar, när det kan gagna en.

Carina har gjort ett gediget arbete, både med research och eget författarskap och jag väntar med spänning på del 2!

Lena 3/5

Scenen för denna roman är ön St: Barthelemy i Västindien som var i svensk ägo under en period av ca 100 år, 1784 - 1878 där slavhandel var ett vardagligt inslag vilket också svenska kronan var väl införstådd med. Denna viktiga och spännande pusselbit i svensk historia är nog relativt okänd för de flesta, det var den även för mig och jag trodde att jag skulle få veta mycket mer än vad som framkommer i denna roman. Romanen handlar om två afrikanska nygifta slavar som tillfångatas och skeppas till St Barthelemy och där deras liv kommer att sammanfogas med svenska Axel Baner med frun Milda. Efter diverse tyvärr ganska förutsägbara förvecklingar sätter Axel Yaa eller Sara som de har döpt om henne till, på ett skepp till Stockholm eftersom hon väntar hans barn. Om man förväntar sig en kärleksroman som handlar om längtan, vånda och förtvivlan med historiska vingslag är detta romanen. Men om man förväntar sig mer detaljer om den svenska inblandningen i slavhandel är detta inte rätt bok.

Birgitta 5/5

Slavkolonin Saint-Barthélemy under svensk flagg har jag bara hört tals om. Carina Bergfeldt tar mig med dit och till huvudstaden Gustavia år 1790. Hon låter mig följa fyra människor. Från Sverige kommer juristen Axel, hans fru Milda med två barn och från ashantifolket (nuvarande Ghana) slavarna Kwame och Yaa. I en välskriven, känslosam och detaljrik berättelse på drygt 500 sidor vävs deras öden samman. Varje kapitel handlar om Axel, Milda, Kwame eller Yaa. Med andan i halsen och ibland bultande hjärta kastar jag mig över nästa kapitel och nästa och nästa… Nu kan det väl inte bli värre? Men det blir det. Ett svagt hopp tänds ibland med släcks fort och brutalt. I mitt inre gnager frågan om hur ”vanliga” vita människor så snabbt kan förändras, anpassa sig och växa ihop med maktstrukturen på ön. Väntar på att få läsa nästa del av Gustaviasviten!

Nyhet

Del 1

Del 1 - Gustaviasviten